En till sådan där natt.

Det kommer förmodligen att bli en tårfylld natt igen. En till sådan där natt som jag hade tidigare i veckan. Tårarna rinner nu. De kommer troligtvis inte att sluta göra det i första taget. Ont gör det. Men .. nu är saker som de är. Jag är ledsen för vad jag ställt till med. Helt enkelt. Men.. jag vet inte vad jag ska säga. Som det är just nu vill jag inte ändra på någonting, även om det innebär att vissa saker störtdyker. Jag har gjort mitt val, det är som det är.


Men det gör ändå ont.



Två katter som tränger ner sig mellan skärm och tangentbord resulterar förövrigt i att tangentbordet till hälften hänger utanför bordet. För de har sträckt ut sina ben så att jag inte kan flytta in det mer. Söta kattskrällen. De kan givetvis inte sova någon annanstans när jag sitter här..


*snyter mig*