Äntligen söndag.

Söndag. Äntligen söndag.

Jag somnade strax före halv ett. Hanna skickade ett sms som jag svarade på, jag svarade. Skickade ett par sms varav ett var tomt. Jag sov liksom och var sömnig som fan när jag skulle svara på hennes sms. Katterna sov på min mage och jag låg fullt påklädd i soffan under en filt. Där sov jag hela natten. Man skulle kunna tro att det bilr varmt när man har långbyxor, strumpor (och underkläder såklart), t-shirt, stickad tröja och en filt över sig. Så var inte fallet, det var lagom (!) varmt. Katterna bidrog till mer värme. Skönt.

Jag saknar. Jag längtar. Jag tycker om.

Måste städa här idag. Städa upp efter mig och diska. Mocka ska jag göra också. Fylla på hösilagepåsar också. Bära vatten också för den delen. Sedan inte så mycket mer. Plocka ihop mina saker. Typ.

Inatt hade jag en mystisk dröm och en katastrofdröm (med en massa vatten och sådant).

Katterna härjar, som vanligt. Iallafall en av dem. Knoll härjar med en leksaksmus och Tott sover på en köksstol. Ute ville de inte vara, de var ute en kort stund (knappt en halvtimme) sedan jamades det utanför och de rusade in när jag öppnade dörren. Skulle inte heller vilja vara ute nu. Busväder - mulet och blåsigt som fan.

43 dagar. Det är 43 dagar kvar till första november.

Nästa vecka måste jag ordna lite saker. Skicka några mail och lite annat sådär.

Nu då? Vad ska jag göra nu? Om sex timmar eller något sådant kan jag åka hem. Har gjort rent kattlådan. Äckligt. Är det något som ger mig kväljningar så är det kattskit. Det är med nöd och näppe jag klarar av att tömma en kattlåda på skit. *ryser*

Fisbomben (ja, smygfisarnas mästare tyvärr) Knoll kom just upp i mitt knä. Spinner och hoppas på kel. Det är oerhört gosiga. Det tycker jag om. Jag tycker om att gosa.

Jag vill också mysa. Mycket och mest hela tiden. Jag vill och jag ska.