Sömnbrist, tablettbrist och dop.

Inatt blev det ungefär tre och en halv timmes sömn för min del. Somnade strax efter fem. Toppen. Inte. Upp ur sängen halv tio ungefär (låg och drog mig och försökte piggna till) för att garnera smörgåstårtan. Det tog en halvtimme. Tid för dusch? Inte en chans. Bara att leta fram kläder, borsta håret, borsta tänder, ha på lite smink, sätta plastfolie över tårtan och sedan åka. Vid dörren kom jag på att jag inte packat ner doppresenterna och jag hade inte slagit in dem i något. Det fick bli en paniklösning, Linnea fick en handduk i present också. Köpte på IKEA i början av juli och jag har inte ens virat upp dem än så jag tog en av dem (hade två) och virade in sakerna i det och så på med något för att hålla ihop det hela och så iväg.

Vägen från 55:an dit jag skulle var h e m s k. Slingrig som bara den, det var 50km/h som hastighetsgräns och fortare än så var det ärligt talat svårt att köra. Vägen var small, full med hål (och en massa lagningar) och riktigt snäva och tvära kurvor. Jag som hade planerat att köra rally till gården för att jag hade bråttom, den tanken fick jag lägga ner rätt snabbt kan jag meddela.

Var en massa folk jag inte kände och så en hel del som jag träffat några gånger förut. Hannas familj (syskon med barn) känner jag givetvis, John syster känner jag igen och resten var väl i stort sett främlingar. Tjohej du. Sedan var det visst så att jag skulle stå där vid Hanna, John, Linnea, Hannas pappa och prästen under själva dopet. Efteråt fick jag ett fadderbrev.. Fint litet dop och Linnea var väldigt snäll hela tiden. I slutet blev hon dock trött/hungrig och blev ledsen. Men när han hade vatten på hennes huvud och liknande så var hon bara tyst och lugn. Hon hade en jättesöt tofs mitt på huvudet också, när hon inte har tofs så har hon en mohikanfrisyr.

När jag hade närvarat på dopet ett tag började min kropp bete sig dumt åt. Jag insåg då att jag i all stress glömt att ta mina tabletter innan jag åkte dit. Alldeles för lite sömn och glömma tabletter kan inte leda till så mycket annat än yrsel, huvudvärk, lite hjärtklappning, skum känsla i kroppen och att det svartnar för ögonen emellanåt. Verkligen roligt... Inte ett dugg nej. Tog mina tabletter direkt när jag kom hem, lika bra det.

Nästan så att jag borde sova middag innan jag sätter igång och pluggar. Disken orkar jag ärligt talat inte ta tag i nu och lär inte orka det på ett tag. Något jag orkat med däremot är att hämta korten som framkallats från rullen jag lämnade in i måndags. Det var kort på snuttan, tre på Anders och några på Marina (från augusti förra året) och kort på Zeppolin - de var bäst. Var två egokort på mig men tyvärr var båda suddiga. Ena var jag snygg på till och med så det var synd att det var sådär suddigt. Det är inte direkt så att jag har brist på egobilder så..

Depeche Mode som gäller idag också. Det är som sagt bra pluggmusik.

Idag när jag åkte iväg till dopet så höll jag på att svänga in mot Sala istället för att fortsätta rakt fram som jag skulle, jag kom dock på det innan det blev en spärrlinje. Det gick av bara farten, de två senaste gångerna jag har åkt åt det här hållet så har jag gjort precis det - svängt av mot Sala. Mosig i huvudet imorse och jag låg i fel fil (man ska ligga i vänstra hela tiden). Eller ligga och ligga.. man kör väl. Men ändå.

Apropå att åka. Kan bli så att jag och Hanna åker upp till Rättvik över dagen den 8:e oktober. Hon frågade mig igår om jag är upptagen då och om jag ville åka upp dit med henne då om hon betalar bensinen och sådär. Vi får se hur det blir, det är ett tag kvar så det behöver inte bestämmas här och nu.

Orklös. Tom - men full av längtan.