2007-04-02

Stelt gap.

Jag hittade en gammal playlist i min "Blandat"-mapp som ligger på skrivbordet. Jag finner mig själv sittande här fyra minuter över midnatt lyssnandes på låtar jag inte hört på flera månader. Utan dina andetag. Den spelas just nu. Den spelades mycket hos mig för ett par år sedan. Nu var det flera månader sedan sist. Samma sak med "Hjärtats ödsliga slag", duett med Eva Dahlgren och någon mer som jag inte vet namnet på. Den har jag nog inte hört på mer än ett halvår. En del av låtarna är sådana som alltid (och då menar jag _alltid_) finns med i diverse listor med låtar som jag lyssnar på. En del låtar går inte att spela för ofta. Så är det bara.

För att inte det här ska bli ett helt ointressant inlägg, så kan jag nämna att jag har börjat jobba. Pang bort med sjukskrivningen (som egentligen sträckte sig till 1 maj) och jag började istället jobba på ett företag i Tierp 8-17. I onsdags och i torsdags. I torsdags mådde jag så *censurpip* dåligt i kroppen. Min mage var helt ur form och det var en otrevlig dag på så sätt, däremot rent jobbmässigt så var jag oerhört effektiv och jag är inte den som klagar inför folk på jobbet. Dock pyste jag ut en del av mitt mående till nära och kära på msn, men det är en annan sak det. I fredags fick jag lov att anmäla mig sjuk. Förvarnade chefen redan vid elva på kvällen dagen före, om att det kunde bli så att jag inte kunde ta mig till jobbet på fredagen. Hela dagen var förstörd. Jag skulle ha åkt till min Henrik på kvällen, men det fick jag snällt skjuta på till igår istället. Kom hem strax efter halv tio nu ikväll. Det är behagligt att vara där. Hos honom. Vi. Tillsammans. Jag har tur, förbannat mycket tur. När det gäller kärlek. I övrigt är det som det är. Men ekonomin och jobb har ju löst sig iallafall. Alltid något.

Om fem timmar och en kvart ska jag kliva upp för att duscha.

Stelt gap har att göra med att jag har ont i kinden. Hade jag haft någon visdomstand kvar (vilket jag alltså inte har) så skulle jag förmodligen skylla på det. Men så är det inte, det är väl musklerna i käken som tycker att jag bitit ihop tänderna för hårt när jag sovit eller något. Haft såhär ett par dagar nu. Rätt drygt.

Nu vill jag inte skriva mer.

Inga kommentarer: