Mummel.

Av någon anledning kände jag för att skriva ett inlägg. Det var ett tag sedan sist. Åtta dagar sedan. Det stod något i det (på slutet) att jag nog skulle traska över till Lisa och vara social med henne och kusinen. Förfest. Jag hakade på och visst hakade jag på ut sedan också. Dock bara "vanligt" pub, inget dansande. Käkade på Max. Cyklade hem. Det var trevligt. Kulturnatten, men det brydde jag mig inte om. Märktes dock på folkmängden att det var något speciellt i staden den kvällen. Mycket folk. Mycket ungdomar. Mycket poliser.

Under veckan som har varit har jag varit sjuk. Jag har varit förkyld, konstig nog inte snorig (förrän igår och idag), men halsen har varit min fiende. Först i form av halsont som inte var trevligt alls. Den bytte sida också, från höger till vänster. Jag hade feber en dag och var hängig. Huvudvärk. Bly i kroppen. Sedan fick jag hosta, torrhosta. Som sedan gick över till.. annan hosta. Igår hade jag inte ont i halsen, men var desto hostigare istället. Idag vaknade jag med halsont och hostar gör jag till och från. Wohoo. Var och varannan person är sjuk. Jag ha smittat tre personer åtminstone. Kan jag tänka mig. Kan också vara så att de smittats på annat sätt eller av någon annan, men jag misstänker starkt att det är jag som är boven i dramat.

Just ja! Måste kolla min hotmail. Jag väntar nämligen på ett mail om en bok som jag behöver i en senare kurs, hittade boken på kurslitteratur.se och hörde mig för om den fanns kvar. Det gjorde den läste jag nyss, så den blir min någongång framöver. Ingen panik då kursen inte börjar förrän om.. tja, flera veckor.

Mitt i veckan pratade jag dels med min läkare på unga vuxna om hur det gått med min medicinering, mående och allt annat i livet. Då bestämdes det också att jag skulle göra som vi kommit överens om under läkarbesöket några veckor sedan, dvs höja min dos på antidepp. Så nu står jag på den dosen jag stod på som mest förra året och som var lagom. I alla fall då. Får hoppas att det räcker nu också. Sedan hade jag tid hos min husläkare för att prata om min blodtrycksmedicin och ta blodtrycket. Blodtrycket var patetiskt lågt och om ett par veckor ska jag höja dosen till tre tabletter om dagen. Morgon, dag, kväll. Tabletterna är bara på 5 mg, så det är inga enorma doser direkt. Hur som helst, det ska nog bli ordning på det där också. Blodtrycket alltså.

CSN beviljade mig studiestöd. LYCKA! Min höst är räddad ekonomiskt. Känns helt underbart. Bara det att jag kunde gå till affären och köpa all mat som jag ville ha och behövde utan att behöva tänka på vad det skulle kosta (och om pengarna skulle räcka) kändes skönt. Väldigt skönt. Nu har jag mat så att jag klarar mig i en halv evighet framöver. Ungefär något sådant. Idag gjorde jag spaghetti och köttfärssås ("mammaköttfärssås", dvs så som hon brukar göra, den är godast!) och det blev tillräckligt mycket för att räcka till en matlåda också. Perfekt. Frågan är dock om jag ska äta det till middag eller i skolan imorgon? Måste kolla hur schemat ser ut för morgondagen. Nu direkt. Efter att ha studerat schemat så inser jag att det lär bli en matlåda till imorgon. Föreläsning mellan tio och tolv, men jag såg att det är ett seminarium på torsdag och inför dem ska man förbereda sig gruppvis. Min vilda gissning är att min grupp ska förbereda för det imorgon eller på tisdag. Mig kvittar det när, på onsdag kan jag dock inte efter skolan (1-2 h iofs..) eftersom jag ska till min skötare då och prata. Jaja, det ordnar sig. Ska läsa en del idag hur som helst, så att jag är förberedd inför morgondagens föreläsning och seminariet också för den delen. Har inte bläddrat i den boken än, så jag vet inte hur den är upplagd och hur lång tid det kan tänkas ta att läsa den. Men det ordnar sig. Ironiskt nog lyssnar jag just nu på en låt som heter "Det löser sig". Timbuktu. "Det kommer ordna sig, det gör det alltid. Jo, det löser sig, så brukar allt bli. Det kommer fixa sig till slut, det är det inget tvivel om. Fast nu känns skiten sur och flera mil ifrån, det ordnar sig...". Ungefär.

Annars då? Roligheter i fredags hemma hos Lisa. Jag och Pablo spelade Tekken 5 på eftermiddagen och därefter åkte vi hem till mig. Vidare till Lisa för lite festligheter. Det var väldigt roligt! Vid tio gick jag och Pablo hem till mig igen, han gick hem efter en stunds vilande för hans del (det behövdes.. haha) och själv cyklade jag ner till stan strax efter elva. Ställde mig i kö för att gå in på Värmlands nation. Där fanns Lisa och en del andra från hennes korridor. Vi dansade och hade roligt tills det stängde. Träffade på Thomas (även kallad Falunkillen) som jag inte sett på fyra månader och pratade med ett par dagar innan om just det. Visste inte att han skulle vara där, men ha - där stod han med sina kompisar nedanför trappen som jag och Lisa kom gåendes nerför från övervåningen. Sedan hängde jag/vi (mest jag eftersom Lisa försvann i tid och otid) med honom och hans schyssta kompisar tills det var dags att cykla hem. Cyklade med Thomas då vi ändå skulle åt samma håll, tills han svängde vänster och jag skulle rakt fram. Kul att se honom för en gångs skull!

Igår var det en slapp dag och idag är det en slapp dag. Lånade nyss ut min cykel till Emma vars cykel inte ville vara med och leka (för lite luft i däcket/däcken), hon skulle iväg och rösta. Det är ju val idag. Som om det går att missa. Socialdemokraterna åkte igår runt med en vit minibuss här i området och borta vid Ica Maxi och ropade ut diverse budskap med hjälp av megafon. Guess what? De är tillbaka. Nu hör jag dem igen. De åker fram och tillbaka och ropar ut.. ja, "RÖSTA PÅ SOCIALDEMOKRATERNA!" och som sagt, diverse politiska budskap. Det är ärligt talat störande att de åker runt och vrålar sådär, de framstår som smått desperata + att det låter illa. Räcker med att det vrålas 22.00 varje kväll. Men nåja, de försvinner väl snart. Hoppas jag. Valet är över snart. Då kanske man slipper matas med politik vart man än vänder sig och kan få se på "vanliga" program på tv igen istället för debatter och valvakor och gud vet vad.

Jag måste städa mitt rum. Inte idag dock. Det ids jag inte. Jag ska läsa och slappa. Inte städa. Det finns det tid för imorgon eller tisdag. Det är mest kläder som ska plockas undan och så är det lite disk i form av bestick och ett par tallrikar. Allt står fint samlat (inte med intorkad mat på nej) på min byrå i väntan på att bli diskade.

Nej. Skärpning. Nu ska jag läsa. Boken ser inte lockande ut, men det är bara att ta tag i det hela och få det gjort.


För övrigt saknar jag min Kärlek. Han som får mitt hjärta att slå snabbare och hårdare. Ibland för att jag saknar honom extra mycket, ibland för att jag längtar efter honom så mycket, ibland för att det är jobbigt, ibland inför telefonsamtal, ibland för att jag mår dåligt av olika anledningar när det gäller allt som har med det där att göra. Han får det att pirra i min mage, jag tänker mycket på honom och hoppas att vi ses snart. Han är så mycket mer än .. andra jag träffat och haft ihop det med eller varit tillsammans med. Sådant som har fattats, sådant har han. Givetvis är ingen perfekt, men det är trots allt just det som gör oss unika. Att man har bra och mindre bra sidor. Det behövs. Jag tar ingenting för givet. Tiden får utvisa vad som händer och inte. Nu vet jag bara att jag är kär i en helt underbar kille. En som jag saknar och längtar efter dag ut och dag in. Väntar. Kärlek.