2006-02-16

En upplevelse.

Jag är proppmätt efter att ha ätit tonfisksallad med rhode island-dressing till. Gott med mat, åt bara ett par mackor innan jag tog mig ner på stan till klockan tolv. Lär väl äta något mer senare, finns sallad kvar och så kan jag äta en macka till. Det blir nog bra det. Få se vad min mage säger, om den vill ha mer sallad eller om jag får hitta på annat. Beror alltså på om den blir helt kajko eller inte.

Idag var det dags för den där vaxningen. Jag pratar inte om vaxning av ben nej. Jag pratar om en brasiliansk vaxning. Rubbet. Jag visste att det skulle vara en smärtsam upplevelse. Jag förväntade mig att det skulle göra djävulskt ont. Jag menar, man är rätt känslig i det där området trots allt. Jag hade rätt. Det gjorde djävulskt ont. Värre än så till och med. Det var utan tvekan bland det värsta jag varit med om i smärtväg. På vissa ställen kändes det inte mycket alls, medan det på vissa andra ställen gjorde helvetiskt ont och jag undrade om det inte skulle hjälpa med lite skrik och gråt trots allt. Men inte en tår, inte ens i närheten. Inte ett skrik. Enda ljuden som kom ut från min mun var orden jag forumulerade när jag samtalade med tjejen som utförde vaxningen. Något "aj det där gjorde ont som fan" slank ur mig ibland också. I vanlig samtalston ja, jag är liksom inte typen som skriker. Har aldrig varit. Jag håller andan istället när något är hemskt. Och börjar andas igen när det är över. Så varje gång en remsa drogs bort höll jag andan och andades igen efter det.

Ondast av allt gjorde nog ändå noppande av hår med pincett efteråt. Hår som vaxningen inte rådde sig på. Smärta. Herregud vilken smärta. Det var nästintill outhärdligt. En del hårstrån fick helt enkelt vara kvar, dem kan jag trolla bort med hyvel. No problems.

Det var ändå värt pengarna, det var värt 290:-, jag är len och fin och jag slipper raka mig på ett tag. Jag kan rekommendera vaxning, trots att det gör ont. Det är smärtfyllt, men det är inget man inte kan hantera. Jag kommer att göra om det, någongång. Så avskräckt blev jag inte trots smärtan. Skumt nog. "Man får lida pin om man vill bli fin". ;)

I övrigt så slank jag in på några affärer nere på stan. Köpte mig en ny bh, det behövdes. Var länge sedan jag köpte en ny och en del av dem jag har passar inte riktigt längre och en del har jag gått lös på med nål och tråd både en och flera gånger på grund av rymningsbenägna byglar/bågar. Men nu har jag en ny fin. Slank även in på Lustgården och kikade lite. Jag tycker om den affären. Där finns det mycket roligt att titta på, ta på och lägga till på önskelistan. Går inte in där så ofta, men har jag vägarna förbi (som idag) så går jag utan tvekan in där. Det är roligt. Helt enkelt. Jag brukar i och för sig sukta lite på nätet också, surfar in på diverse sidor som har sådana där roliga leksaker och annat. Om jag hade mer pengar att röra mig med så skulle jag utöka min samling. Garanterat. Dock får jag lov att prioritera bort sådana saker, oftast iallafall.

Imorgon är det dags för träning igen. Rygg/mage, ska bli kul att se hur det passet är. Sedan är det som sagt träningsfritt i helgen kan man väl säga, iallafall från F&S-aktiviteter. På lördag ska jag till exempel ut i skogen och lufsa med hundarna igen eftersom jag är hundvakt några timmar då. I övrigt så visar det sig väl vad jag sysselsätter mig med. På måndag är det äntligen dags för ett skivstångspass. Vadå äntligen förresten? Kommer förmodligen vara väldigt jobbigt och vi får väl se hur bra jag presterar då. Känns skönt att ha kommit igång med träningen. Målet är att åtmistone träna tre gånger i veckan. Vilket funkat rätt bra hittills.

*ler lite*

Ja, jag kan inte riktigt låta bli ibland. Det bara ramlar över mig helt plötsligt då och då. Leenden alltså. En liten tanke på något och mungiporna åker upp en bit. Ibland en rejäl bit. Det är trevligt. Det är så det ska vara. Leenden är viktiga. I de flesta lägen. Och om ett leende kompletteras med ett pirr så är det ännu trevligare. Det händer. Gäller att ta vara på sådana stunder. Jag har haft en hel del pirr i min mage i mitt liv, till och från de senaste sju åren framförallt. Pirr är trevligt. Pirr är mysigt.

Just ja, ska släppa ner min tia och enkronorna som jag har i plånboken i min sparapengarflaska. Få se hur mycket det blir i den till sommaren. Hoppas på att det ska bli åtminstone några hundra. Vore trevligt. För tillfället är det väl runt en hundring i den skulle jag tro. Så det ökar, sakta men säkert. Det är rätt sällan jag har kontanter, men har jag det så slänger jag ner mynten där. Gäller att spara så mycket man kan.

Ska räkna lite på hur mycket jag kan flytta över till mitt konto i min andra bank denna månad. Från mitt studiestöd alltså. Bara för det ska jag göra det nu på en gång. En tusenlapp. Det är vad jag kan lägga undan. Typiskt. Men mer än så kan jag inte spara denna månad, ett par otrevliga räkningar har dykt upp nämligen. En elräkning till exempel och en hemtelefonräkning som jag inte riktigt gillar. Jag har inte ringt för så mycket, men det är 245:- som ska betalas för ett avtalsbrott också. Måste fråga om det där..

Äh, det här är allt jag har att komma med för stunden. Jag ska istället ta och göra något vettigare. Som att diska till exempel så att det blir fint här. Kanske får dammsugaren komma ut på lite motion också.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Jo, jag har grävt i arkivet. Läst ut hela oktober nu. Det är lite läskigt. Du är ju snudd på beroendeframkallande :)

Du är så uppfriskande utlämnande. Det är nästan svårt att inte bli engagerad i det du berättar - och fortsätta läsa. Så jag gör ju det.

Samtidigt känner jag igen mig i många av de mörka stunderna. Jag har också varit där.

Dina övriga, hmm, egenheter gör inte läsandet mindre intressant *ler*

Nu börjar det här låta som en kärleksförklaring. Så jag hejdar mig en stund.

Men det är ett attans oskick att inte ha uppmärksammat mig på den här bloggen tidigare ;)

Anonym sa...

Jo, det började ju likna det. Men det behövdes sägas :)

Att jag sedan är skamlös är en helt annan sak ;)

Heidi sa...

Hela oktober? Ja då har du lite kvar att plöja igenom kan man säga. Så skönt. Då behöver jag inte skriva nya inlägg? Ah, verkligen skönt. :p

Utlämnande? Jomenprecis. Eller inte. Jag censurerar rätt så mycket här i min blogg. Jag menar, vem som helst kan läsa. Då kan man inte skriva ut saker hur som helst. Ibland skriver jag kryptiskt så att enbart "inblandade" kan läsa mellan raderna. Ibland är det ju så rakt på sak som det kan bli (som om jag behöver förtydliga det..). ;)

Nämen allvarligt, jag censurerar en hel del. Men är ändå rätt öppen ja, för det är en del av min personlighet. Att vara öppen. En del kan hantera det, andra inte om man säger så. :)

Egenheter? WTF?! Vadå för egenheter? *ser förskräckt ut*

Trevligt att någon gillar det jag skriver. Och faktiskt kommenterar. Som synes så är det inte många som kommenterar. De bara.. läser. :)

Oh ja, dålig stil. Jag har ju för fasen stått med bland deepeditions blogglänkar i över ett halvår! ;)

Anonym sa...

Åjo, jag har ökat takten nu. Kände suget när jag kom hem från kvällens jobb och var tvungen att läsa lite till.

Får erkänna att jag skummar en del nu. Två månader till avklarade.

Den där ursprungliga nyfikenheten börjar övergå till...fascination. Ja, det är rätt ord. Jag är fascinerad.

Men hur är det då - får man någon sorts koll på vem Heidi är efter att ha läst en större del av din blogg? Eller tar censuren bort viktiga bitar av bilden?

Ska smaka lite till på det där. Fascinerad. Ovan känsla.

Heidi sa...

Farligt farligt. Det där har jag nämnt många gånger förut (kanske inte i bloggen dock, jag vet inte), jag borde ha en varningstext. Saker som har med mig att göra kan nämligen väcka upp ett beroendebeteende. Man fastnar vare sig man vill eller ej. Jag varnar nu innan det är försent! Har funderat på att skaffa en tatuering med varningstext. Eller så. ;)

Det är rätt mycket skit, så att inte skumma en del inlägg vore nog bara slöseri med tid. Faktiskt. Jag är rätt bra på att ordbajsa och svamla. :)

Fascinerad? Det var som tusan.

Du undvek att svara på min fråga om egenheter. ;)

Om jag ska vara riktigt ärlig så är det nog rätt svårt att få koll på vem jag är och hur jag är, även om man står mig nära. Om man inte kan se förbi allt det man ser på ytan, så är det kört. Det är inte alla som är villiga att ta sig förbi ytan och se in på det som verkligen är ja.

Men jo, så som jag är på internet - så är jag också IRL så att säga. Det är inte mycket jag censurerar när det gäller mig själv egentligen. Det är mest saker som berör andra än mig själv som jag censurerar, vad jag gör och hur jag känner för olika personer. Det är lite sådana privata saker som jag censurerar. Men när det gäller saker om hur jag är, hur min personlighet ter sig och allt - sådant censurerar jag inte mycket alls.

:)

Heidi sa...

"Det är mest saker som berör andra än mig själv som jag censurerar, vad jag gör och hur jag känner för olika personer"

Ett tillägg:
Mitt kärleksliv skriver jag till exempel inte om i bloggen. Det har jag inte skrivit om öppet en enda gång sedan jag började skriva. Jag har skrivit om tidigare förhållanden och liknande, men allt som varit sedan i juni 2005 har jag inte skrivit ut i klartext. Det är sådant som jag skriver "kryptiskt" om, sådant som jag inte alls känner för att fläka ut. Jag skriver inte ut om jag är singel, upptagen, dejtande, nunna eller liknande. Det känns liksom inte relevant att nämna i bloggen sådär. Det hör till sådant som är min ensak, sådant som mina IRL-vänner vet. De som står mig närmast. Men i en öppen blogg på nätet? Nja. Tveksamt.

Skriver heller inte så mycket om folk som jag inte nämnt förut. Sådana jag nämner med namn är oftast sådana som varit med i tidigare inlägg. Som jag vet att det är okej att skriva om.

Vad den här infon nu ska vara bra för.. men jag skulle bara tillägga det. Jag är bra på att svamla så. :)

Anonym sa...

*ler* Jag överdriver naturligtvis lite. Så ta det lugnt med varningstexten. Men visst är du intressant.

Egenheterna kan du ju få suga lite på ;)

Heidi sa...

Alltså, jag överdriver också när det gäller varningstexten. Men tro mig - i vissa lägen undrar jag om det inte vore lämpligt med en varningstext. På allvar. Men nog om det nu. ;)

Egenheter.. sådana har jag många av, så det är bara att välja och vraka mellan dem. Ehh.. ungefär. Svårt att veta dock vilka som är intressanta och inte. :p

Anonym sa...

Vilka egenheter jag uppskattar styrs av mina egna. Så det finns nog inga raka svar på den funderingen ;)

Jag ska försöka passa mig så jag inte drabbas av någon plötslig Heidisjuka (vilket ju iofs inte låter helt negativt). Men jag lär stanna ett tag och fortsätta läsa. Mata monstret liksom :)

Heidi sa...

Tja. En del av mina egenheter är rätt trevliga tycker (till och med) jag. En del andra är... mindre trevliga. ;)

Heidisjuka är farligt. *nickar*

Men vid det här laget borde väl arkivet vara genomplöjt va?

Anonym sa...

Nä, jag har några arkivmånader kvar. Jag måste ju försöka låtsas att jag har ett liv också - och inte ägna all min tid åt att läsa om Heidis liv .)

Ska nog ge mig i kast med lite till nu direkt. För det där med liv är ju som sagt mest ett påhitt - och lite Heidisjuka dör man nog inte av ;)

Anonym sa...

De tidigaste månaderna gick ju alldeles för snabbt. Inte så många och långa inlägg.

Vad ska jag göra nu då?

Heidi sa...

Hoho. Som att läsa ut en bok alltså, nu har du läst ut min blogg. Shit happens. Nu får du försöka skaffa dig ett sådant där .. sådant där.. vad hetterenurå? Ja just ja - LIV! ;)

Du får skylla dig själv om du kastar dig över arkivet på det där viset och svullar i dig så att det inte blir något kvar. Den som spar han har vet du väl? :p

Eller så kan man läsa om juni & juli i min andra blogg som varit död sedan juli. (http://eksynyt.blogg.se/)

;)

Anonym sa...

Ska man egentligen ge roliga piller till en gryende missbrukare? ;)

Jag läser för övrigt böcker så. Rätt av. Oftast. Ibland har jag fyra böcker på läsning samtidigt. Det är i mina inte-så-jätesugen-på-böcker-perioder.

Ibland blir det Kalle Ankas Pocket istället. Men det säger jag egentligen inte högt.

Anonym sa...

Hej!

Jag läste att du hade gjort en brasilianskt vaxning? Om du gjorde den i uppsala, vart i saådana fall?

Heidi sa...

Hej hej Anonym.

Kan för allt i världen inte komma på vad stället heter..