Före och efter midnatt.
Klockan är två minuter i tolv. Två minuter i midnatt. Så, inlägget börjar skrivas strax före och lär avslutas en stund efter midnatt. Beroende på hur mycket jag känner för att skriva. Å andra sidan, det är ingen som kan veta när jag började skriva detta. Kan lika gärna ljuga om det. Ingen bryr sig. Jag bryr mig inte heller. Så varför fortsätter jag att skriva om det? Nog om det.
Typiskt. Bara för att jag skulle sätta igång och skriva så gjorde sig urinblåsan påmind. Ja, påminde mig om att den vill tömmas alltså. Vilket jag lär göra, annars irriterar jag mig på den under tiden jag skriver.
Sådär.
Counting Crows - Colorblind.
Var var jag.. Jo. Jag skrev inte om något speciellt, kommer väl inte att göra det heller. Jag skulle kunna mala på i all evighet om diverse olika saker, men som jag tidigare nämnt så skriver jag inte om de saker som jag tänker mest på och sådär. Det är inte för andras ögon. Kan börja med att nämna att jag är lite småseg. Idag har det varit en fuldag, men man ska väl ha sådana ibland också. Inte ful som i ful, men mindre vacker än vanligt om man säger så. Nattens skönhetssömn hade motsatt effekt på mig tydligen, svullen under ögonen har jag varit hela dagen.
Men vad är det med min "granne" egentligen? Om jag så pratar med honom en gång i månaden eller varje dag så ställer han alltid alltid alltid frågor om mitt kärleksliv. Det är ibland rätt tröttsamt. Finns väl för sjutton annat att prata om, men nänä. Nåja, han är som han är. Det är i stort sett alltid samma ämnen som avhandlas de gånger vi pratar över msn. Förutom häromdagen (i torsdags, det räknas nog inte som "häromdagen) då han sa att han sett mig utanför byggnaden vi båda bor i. Han hade tydligen gått 20 meter bakom mig och sett mig när jag vände mig om. Tydligen ser jag "mindre" ut IRL än på kort. Eh. Jaha? Alltså kortare och smalare. Ursäkta? Sen när kan man se på porträttbilder (som jag oftast har på msn) om jag är lång eller kort? Dessutom vet han att jag är 175 cm lång. Och smalare? Jojo, det kan man se så tydligt när man har en lång svart vinterjacka på sig. Jaja, whatever. Jag såg inte honom och jag har inte sett honom en enda gång under tiden som jag bott här. Hans bil ser jag däremot i stort sett varje gång jag går förbi parkeringen.
Äh. Tänk om han skulle läsa detta? Det kvittar, jag står för det jag skriver. Han borde känna sig hedrad över att han nämns i bloggen med så många rader. Han vet i och för sig inte om det, men ändå. Och denna "granne" kan vara vem som helst för alla andra, eftersom jag inte fläker ut namn och dylikt.
Just ja. Mitt rekommenderade brev. Glömmer hela tiden bort att jag hämtat ut ett brev på ica som innehåller ett lösenord som gäller alla banktjänster på en sida på nätet. Lade ner det i plånboken direkt och sedan har jag hela kvällen glömt bort det där brevet. Duktigt bruden. Lika bra att jag öppnar det på en gång, plånboken ligger här bakom så det är nog smart att öppna det nu innan jag glömmer bort det. Igen.
Aerosmith - Crazy.
Perfekt låt att göra sit-ups till. Jag har redan gjort 100 idag. Men man kanske skulle göra några till? Jodå. Blev lite sugen på det nu. Nu när min "sit-ups-låt" spelas i låtlistan. *lägger mig på golvet*
Sådär. 120 stycken. Så. 220 har det blivit idag. Den där låten är en låt som jag alltid gör mina sit-ups till. Kalla mig konstig, men jag gillar den och tycker att den är bra till det ändamålet. Hm. Får nog sträcka på mig lite till och från, så att jag inte får träningsvärk i magen. Framåt slutet börjar det såklart alltid att kännas mer, det tar emot mer. Men jag gör ändå mina 100. En paus från sit-ups i strax över en vecka, men kom igång igen idag (idag = måndag). Varför just sit-ups? Säg det, känns bra helt enkelt. Även om det finns andra delar av kroppen som skulle behöva träning mer än just magen. Ryggen har jag alltid varit svag i, den behöver tränas. Min rumpa skulle inte må dåligt av mer träning och benen likaså. Och armarna så att jag blir stark. Eller äh, hela kroppen. ;)
Secret Garden - Nocturne.
Förut skrev jag en del om mina bröst i min blogg. Helt ointressant för andra, men jag var fascinerad (och nöjd) över att de plötsligt bestämde sig för att bli större och stanna där också. Inte bli mindre igen som de brukar. En statusrapport är på sin plats (jomensäkert, nobody cares, jag vet). De är stora än. Inte stora som i stora. Men för att vara ett par bröst som sitter på min kropp så är de stora. Större än "vanligt". Numera är denna status "vanligt", men jag menar jämfört med hur de var förut. Jag gillar dem. Oavsett hur de är.
Nu skulle det gärna få ligga en varm och gosig manskropp i min säng, då skulle jag gladeligen krypa ner där under täcket. Nu är det dock så att det enda som ligger i min säng är lite småsaker. Manligt sovsällskap har jag inte haft en enda gång i min säng sedan jag flyttade in här. Jag har bott här i snart åtta månader (jösses så fort tiden går!). Det går ingen nöd på mig. Tids nog kommer det att ligga en varm och gosig manskropp där som jag kan krypa ner till. Jodå. Var sak har sin tid. Den som väntar på något gott. [Infoga fler liknande ordspråk här]. Min säng är en 90 centimeter bred/smal säng. Det är av någon anledning förståeligt att den inte delats med någon på en evighet. Å andra sidan, det blir trångt och när det gäller sådan trängsel så är det bara mysigt.
Ja. Jag blir lite myssugen såhär mitt i natten. Svårt att mysa när man är ensam dock. *ser mig omkring*
Har jag nämnt att jag får studiestöd? Om inte så gör jag det nu. Fick veta det i fredags när jag loggade in på mina sidor på csn för att kolla läget. Lyckan över det är obeskrivlig. Efter så lång tid (över ett halvår) som jag varit utan pengar (i stort sett, fått låna en hel del och sådär..) så är det underbart att plötsligt kunna leva. Nej, jag kommer knappast slösa bort dem. Jag ska betala alla mina obetalda räkningar så snart jag får dem. Även de som inte ska betalas förrän nästa månad. Varenda räkning jag hittar ska jag betala. Så är det gjort. Och så ska jag lägga undan en hel del. Eftersom det blir mindre pengar i maj och jag behöver spara pengar till sommaren.
Sommar ja. Den här sommaren blir nog bra. Jag känner det på mig. Oavsett vad som händer med/i mitt liv så tror jag att den kommer att bli bra. Jag kommer förmodligen att kunna göra mer saker denna sommar än förra sommaren. Roliga saker. Unna mig sådant. Nu säger jag inte att förra sommaren var tråkig, men det var inte mycket jag kunde göra pga pengabrist. Denna sommar.. Jag ser framemot den. Även om jag inte planerat in något speciellt alls. Inte planerat överhuvudtaget. Dock har jag små önskningar om vad jag vill göra. Det visar sig väl, hur det blir. Det är en bra bit kvar till sommaren. *sneglar ut på snön*
Det här blev ungefär lång som en roman. En ytlig nonsensroman som ingen orkar läsa egentligen och önskar att de sparat kvittot till så att de skulle kunna byta mot en bättre. Men tji fick ni, det är bara att bita ihop och läsa. Eller surfa vidare. Mig kvittar det. Bara jag får skriva av mig så är jag nöjd. Om ingen läser så spelar det inte så stor roll, dock vet jag att folk åtminstone klickar in sig här medvetet. Jag har råkoll på sådant. Sen om de läser eller bara beundrar min snygga bild eller letar efter smaskiga detaljer vet jag inte. Ingen säger något, så det är svårt att veta vad folk gör här. Som sagt, bara jag får skriva så är jag glad.
Apropå glad.. Jag har många anledningar att vara glad. Det här med studiestödet, jag trivs bra med att jobba extra som hundtjej, jag har braiga vänner, jag har varit Zoloftfri flera veckor utan problem, jag har frysen och kylen full med mat, jag mår relativt bra psykiskt och fysiskt (även om jag ibland sjunker ner rätt så ordentligt när det gäller den psykiska biten). Och så vidare. Alla anledningar behöver jag väl inte rabbla upp. Men jag mår iallafall bra. Det går förstås upp och ner, som för de flesta. Men det är mycket uppåt. Det gillas. Det är jag värd. Att få må bättre, kunna slappna av, kunna vara någorlunda fri från ångest och sådant som drar ner mig, kunna vara mig själv och vara omtyckt för det. Och en massa annat. Det känns bra.
Nice nice. Very nice.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar