Fyra dagar.
Fyra dagar kvar till jul? Allvarligt talat? Jaha. Var är i sådana fall julstämningen? Jag lyssnar på julmusik hela tiden sedan i söndags för att försöka fatta att det verkligen är julafton snart. Anledningarna till att jag inte känner att julen är på gång är flera. Bland annat kan jag tänka mig att detta spelar in:
- Jag har inte köpt klart alla julklappar. Jag brukar vara klar i början av december ungefär.
- Jag har inte slagit in en enda julklapp än. Har inte köpt papper, tejp och snören än.
- Jag har inte pyntat härhemma. Det som är lite juligt är ljusstaken i fönstret och den på bokhyllan.
- Snön kom sent. Häromdagen för att vara petnoga.
- Jag har inte hängt nere på stan och sett julskyltningar och dylikt.
- Jag har inte postat några julkort och jag har fått fyra stycken hittills.
Bland annat de där sakerna spelar roll. Från och med torsdag kanske jag kan jobba upp en julstämning på allvar. Då ska jag hem till min bästa vän och äta skinkmacka och byta julklappar. Sedan vidare hem till mina föräldrar där jag ska vara till nästa vecka någongång. Jag känner verkligen inte för att fira nyår där. Det tar emot. Men om jag väljer att åka hem hit till mig och fira nyår ensam (vilket jag ärligt talat inte har något emot!) så blir väl det ifrågasatt. "Varför ska du åka hem och vara ensam när du kan vara här?" och så vidare. Att säga "jag känner för det - jag vill det" brukar leda till "jaha, du tycker inte om att vara här.." eller något åt det hållet. Det är liksom inte det som det handlar om. Men jag vill vara i Uppsala på nyår. Helt enkelt. Förra året var jag i Tierp. Nu kan jag väl vara här tycker jag. Ensam eller inte kvittar. Äta gott och slöa. Det kan jag göra. Moffa i mig godis och titta på tv - det låter som en trevlig nyårsafton. Jag åker nog hem till Uppsala på tisdag eller onsdag. Tisdag tror jag att det blir. Lutar åt det.
Annars då? Babben ligger och sover under skrivbordet. Vi har busat lite och kört lite "ligg ner" och "tassen" och "tassarna". Hon är så söt och hon är lite som mormor och morfars gamla hundar som jag lärde allt och lite till när jag var yngre. När de väl lärt sig allt så hann man knappt öppna munnen innan de redan hunnit sitta ner - ge vacker tass - lagt sig ner och eventuellt krupit fram en bit eller rullat runt. Bara för att de visste att det var det som skulle komma. Ivriga och glada var de. Men godis får man bara när man gör sakerna vid rätt tillfälle - dvs när jag ber om det. :)
Nu ringde barnmorskan. Jag var hos barnmorskan en vecka sedan för att få recept på p-piller eftersom mina börjar ta slut som jag har. Och för att göra en undersökning. När jag ändå var där så testade jag mig för att utesluta infektion (i form av otäcka sjukdomar som klamydia tex) och liknande. Jag kände smärta när hon kände på vänstra äggstocken/äggledaren och hon skulle ringa efter en vecka oavsett svar på provet (annars ringer de bara om provet visar att man har en infektion för då ska det smittspåras och grejas) för att höra hur det var med det och eventuellt boka in en tid hos gynekologen. Nu blev det så. 9 januari 11.20 ska jag dit och ultraljudas för att se vad det är för fuffens som värker lite när man klämmer i det området. Som barnmorskan sa - det kan lika gärna vara en bit av en tarm som gör att det värker eller sådär. Behöver inte vara äggledare/äggstock. Jaja, det visar sig. Jag är varken orolig eller nervös. Känns inget om man inte klämmer och klämmer där gör man inte ofta. Babben har visserligen en tendens att placera tassar på min mage här och där så att det gör ont. Men annars känns det ingenting. Inget att oroa sig för med andra ord. Jag gör det iallafall inte.
Solen skiner och sådant där. Kanske skulle släpa med mig hunden ut på en halvtimmes promenad? Hon åker hem om lite mer än en timme. Så det är väl lika bra att passa på att gå ut en sväng nu kanske. Å andra sidan sover hon rätt tungt just nu.. Sedan när hon har åkt ska jag prova och se om bilen startar eller om den gått ut i strejk. Det visar sig.
Huvudvärk. Men det går nog över snart. Tog min tablett nyss och det borde göra susen. Dagens dos av Zoloft alltså. 25 mg varannan dag fortfarande. Två dagar sedan tog jag den inte förrän på kvällen då jag blev påmind av en huvudvärk som jag i stort sett bara fått då kroppen blivit utan medicin. Den gick över en stund efter tablettintag. Få se när jag kan lägga av med dem helt. När tabletterna tar slut kanske. Då gör jag ett nytt försök att lägga ner knaprandet av dem. Sist gick det inte så bra. Jag fick börja om igen efter en vecka. Den veckan jag var utan så mådde jag riktigt dåligt. Trots att jag trappat ner lite i taget och allt. Irriterande.
I eftermiddag ska jag köpa de sista julklapparna och papper att slå in dem i och sådär. Är säkert mycket folk borta vid ica maxi. Det lär knappast bli bättre närmare jul - lika bra att åka dit idag och köpa det jag ska ha. Helt enkelt. Och kanske ramla in på någon av de andra affärerna som ligger där. Få se.
Men det var mig en envis huvudvärk. En sådan där jobbig som jag har sällan. Oftast när jag har huvudvärk så är det sådan som varar en kort stund (ett par minuter) och sedan går värken över och kan dyka upp igen några gånger under dagen. Oftast är värken då på vissa punkter på/i huvudet. Som varierar från "värk till värk". Har pratat med min husläkare om det där och det är bara att bita ihop och acceptera att det är så. Nu har jag mer en bestående värk som inte försvinner så fort utan hänger kvar länge. Det är inte sådär jätteroligt nej.
Nej. Nu går jag ut med hunden. Lika bra att lyfta på häcken och gå ut medan solen skiner!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar