Nykter - full - nykter.

Jomenprecis. Från nykter till full och därefter tillbaka till nykter.

Jag har varit en sväng hos Lisa. Eller räknas tre timmar som "en sväng"? Hur som helst. Hon och en kompis till henne skulle ut och festa så de skulle förfesta. Så lämpligt då. Jag ringde Lisa före nio, då var jag inte nykter. Men från den stunden då jag ringde så drack jag inte en droppe alkohol till. Jag tog mig dit och det var trevligt. Pratade om en massa saker och hade det roooligt. De blev fullare och fullare och jag blev mer och mer nykter. Rätt komiskt. ;)

Nu ska jag snart sova. Trött. Hade förmodligen kunnat slockna före nio. När jag lade mig ner på sängen då så kändes det som om jag lätt hade kunnat somna. Bara sådär. Men så blev det inte. Som synes.

Det var förövrigt länge sedan jag nämnde mina bröst. Kan meddela att de fått för sig att krympa lite igen. De är väl inte så "små" som de var innan de plötsligt blev större. Men någonstans mellan den storleken och storleken de hade när de var som störst. Vad är det för fasoner? Jag tyckte ju om dem när de var sådär.. lite större. Misstänker att det denna gång hänger ihop med mitt matintag. Som är för lågt. Alldeles för lågt.

Fan. Kramade aldrig om pappa idag. Han var här max en kvart. Tog inte ens av sig jackan eller skorna. Frågade vad jag gjort idag och vad jag skulle göra. Jag nämnde T (pappa dök upp nästan direkt efter att det blev bestämt att jag inte skulle kolla på fotboll idag) och han frågade vem det var och jag tittade inte ens på honom när jag berättade kort. Jag sa att det var en vän. "Jaha, som Anders?" (dvs, en pojkvän) och jag sa nej. Bara vänner. För det är det vi är. Friends. Vänner. Kavereita. Pappa åkte hem och jag ... ja, vad gjorde jag?

Jag har gråtit floder idag. Till och från i flera timmar under kvällen bland annat. Tidigare idag också. De vägrade ge med sig. Tårarna alltså. Blir sådär ibland. Nu är den känslan borta. Tack och lov.

Eh. Min mamma sa något lustigt idag. Jag nämnde fotboll och T. Hon frågade då? "Vad sa du?" och jag upprepade namnet och hon skrattade och sa "Bööööörje!". Eh.. oooookej. Hon hörde mycket väl vad jag sa, jag vet inte varifrån hon fick det där med Börje. Med utdraget Ö dessutom. Och med finsk brytning förstås. Lät rätt lustigt ja. Även om jag fattade noll, varför hon sa så vet jag inte. Börje? *skakar på huvudet*

Tv + sömn = sant.