Andas

Andas går an. Nu.

Huvudet har jag ont i dock.

Förövrigt är jag en riktig läckerbit just nu. Rödsprängda ögon klär mig. Verkligen. Nåja, tårkanalerna är rejält genomspolade iallafall och behöver inte genomspolas på länge.

Nej, det är ingen fara. Det är lugnt, jag menar det. Jag behövde det. Ibland är det bra att bryta ihop, för mig är det det. Just där och då är det inte så trevligt förstås. När jag knappt kan andas, jag har två vattenfall nerför kinderna och det gör ont i magen för att den spänns när jag försöker få in luft. Huvudet gör ont efteråt och sådär. Men ärligt talat, efter ett sådant rejält fall neråt blir jag starkare. Jag skäms inte för att jag är känslig. För att jag bryter ihop ibland, ibland av orsaker som av andra ses som skitsaker.

Uppenbarligen vill jag inte gå djupare än såhär. Här. Jag ville bara säga att jag kan andas nu. Jag får luft.

Enda som är blött på mig nu är håret, det är för att jag duschat. En välbehövlig dusch. Igår duschade jag inte (lat) och innan dess var det väl i onsdags jag duschade sist. Så, en skön dusch var det.