Min "morfar".

Har cancer. Min "morfar" Sture har cancer.

Jag ringde nyss för att fråga om hur läkarbesöket i måndags gick och han säger "jodå, det gick bra faktiskt" och jag frågade vad de hittat och han sa "jag har en liten fläck på bröstbenet och sådär". Jag frågade vad det är för fläck (visste dock svaret..) och han sa "ja, någon form av cancer". Han lät i stort sett helt oberörd. Som om han stod där i sin lägenhet och ryckte på axlarna åt det hela. Jag frågade om lungorna och han sa "ja, det är väl lite där också skulle jag tro". Jag frågade vad de ska göra åt det hela och han sa att läkarna diskuterar om de ska stråla eller inte. Han har fått värktabletter och sådär, för ibland har han ont i bröstet.

Fanjävlaskit. Hans fru (min "mormor" Signe) dog i december 2004. Bland annat pga lungcancer. Han har gått ner i vikt tydligen (han frågade hur jag mådde kroppsligt och jag nämnde viktnedgång) och det oroar mig ärligt talat. Han har ALLTID varit mager, lång och smal. Jag sa att det inte finns så mycket att ta av och han sa att det lilla han har (hade) har minskat. Det hörs att hans tal inte är som förut, han låter annorlunda när han pratar och ibland låter det nästintill sluddrigt/otydligt. Min gamla morfar. Cancern kom inte som en chock. Med tanke på hur mycket han har rökt i sitt liv. Men det gör ont. Att även han börjar bli gammal och skruttig, att han får sämre hälsa och hela köret. Han fyller 86 i januari så han är rätt gammal ja. Kommer kännas mycket konstigt den dagen han somnar in. Eftersom jag känt honom sen jag var 2-3 år. Han har alltid funnits liksom..

Cancer. Det ordet gör ont att säga. Leder aldrig till något bra.

Gissa hur bra min koncentrationsförmåga blev nu då när det gäller pluggandet.. Men jag ska läsa vidare nu.