2005-08-18

Lite allt möjligt.

Jag tror inte att jag riktigt har fattat att morfar har cancer. Att vi pratat idag om just det. Jag har pratat med mamma om det, en gång när jag ringde för att berätta och en gång när hon ringde nu på kvällen för att prata lite bara. Sådant här brukar få mig att gråta. Inte en tår har fallit, det betyder dock inte att jag inte bryr mig. Det gör ont, det är klart det gör ont i mig. Måste åka dit någon dag i september. Punkt slut.

Apropå att åka någonstans. Jag sa ju till Sifos ägare att jag skulle dit i Juli. Snart är augusti slut. Jag har fortfarande inte åkt till Storvik. Undrar om jag skulle kunna göra det nästa söndag? Jag är ledig och jag har bil och jag har tid att sitta och köra dit. Få se, vore minst sagt trevligt. Det är många år sedan jag träffade honom och det blir ett känsloladdat möte. Älskade goshäst, inte fick jag ta något avsked innan han åkte. Svårt att ta avsked när jag inte ens visste om när och var han skulle åka. Eller ja, att han skulle åka överhuvudtaget. Kul. Inte.

Jag har ätit mat tre gånger idag. Lunch, middag och så åt jag pasta & falukorv som blev kvar över lunchen (hade stoppat i en matlåda i kylskåpet). Mellanmål är inte inräknade. Mat är gott och till för att ätas. Jag behöver verkligen det, om någon nu missat att jag får höra det från allt och alla. "Ät mer", "ät ordentligt" osv.

Handlade tidigare idag. På vägen ut från korridoren mötte jag min granne (killen som brukar spela hög musik och som jag bara sett en gång förut när han kom och öppnade åt mig när jag var utelåst från korridoren. Stod och väntade i 25 min innan någon reagerade på att jag ringde, kan bero på att han var den enda som var hemma..) och jag öppnade dörren eftersom jag skulle ut där och han in. Han rentav hälsade. Kors i taket. Jag träffar ALDRIG mina grannar. Denna sommar har jag sett .. ehh.. Den där killen två gånger, tanten i rullstol en gång och i början av juni såg jag en tjej som bor längst bort i korridoren. När jag kom hem från ica så träffade jag en till, en tjej som tydligen bor i lägenheten mittemot. Blev sådär lite pinsamt. Hon tittade på mig och såg ut att tänka på att hälsa, men gjorde inte det. Jag tänkte på att jag kanske skulle hälsa men fick inte ur mig något. Hon tittade på mig igen och sa inget och inte jag heller. Fan så fånigt. Hon låste sin dörr och gick iväg och jag låste upp min dörr och gick in. Hon måste tro att jag är en skum typ. ;)

Depeche Mode. Idag igen. Tidigare idag lyssnade jag på lite annat, men föll tillbaka på Depeche Mode igen sen. Tycker om att ha den musiken i bakgrunden, den är bra och lagom. Vad jag menar med lagom vet jag inte, men lagom är det iallafall.

Tack alla underbara människor som finns i min närhet. För att ni finns till. Alltid.

Pluggandet har gått trögt på kvällen. Tappade en hel del av koncentrationsförmågan efter samtalet med Sture.

Imorgon är det fredag. Pluggdag. En månad har gått dessutom. Så länge sen, men ändå inte.

4 kommentarer:

Anonym sa...

good post... thanks.

Gary Brackett sa...

well i don't read swedish but thought i'd tell you you are beautiful. bye bye

Heidi sa...

Oh, thank you.

Anonym sa...

ojoj. Det tog ett tag att läsa igenom allt! (eller... jag TROR jag har läst allt. Du vet, jag & datorer... hm...)
På tal om inget: Blev nyss tvungen att käka lite novalucol pga upprepade surströmmingsrapar *burp* aaahhh... bara premiär en gång om året! ;) Nu kanske jag äntligen kan ta & lägga mig. Men du, spänn på gympadojjorna imorron om det är fint väder, du behöver motion kvinna! Jag svänger förbi så fort jag vaknat (vid 3 nån gång hehe) Dom säger ju att träning frisätter nåt tjosan i skallen som gör att man har lättare att lära sig, det borde ju du veta! Jag har inte ens pluggat... Jaja. Nu ska jag sluta babbla, bara ovan att du inte finns på msn å hör mitt tjat! :P Sov så gott! /Miss kebab