Här sitter jag.

Här sitter jag och försöker skriva något. Det kommer bara att bli en massa svammel, har ingen ordning på mina tankar idag. Känner mig lite nere, vet inte varför egentligen - jag har inte känt efter så noga idag. Har ingen anledning att vara nere, inga jobbiga tankar som tvingat sig på mig eller liknande. Mina tankar är som de brukar vara, blandade och i en enda röra. Det är fullt normalt för en Heidi.

Det var verkligen roligt att vara ute hos hundarna idag (och att umgås med Johanna). Jag blev förvånad över att "Kungen" Rosso ville gosa så mycket som han ville idag. Upp i knät och fick en massa pussar och inte bara lite heller nej. Sist (första gången det vill säga) jag var där så klappade jag på honom en snabbis för sedan kände han inte för att bli klappad mer. Därav "Kungen", han ställer minsann inte upp på sådant om han inte känner för det. Idag var han otroligt gosig. Embla som också kan vara lite speciell ibland när det gäller pussar bland annat, fick jag en hel del pussar av och kel. De andra hundarna var gosiga och busiga som vanligt. Himmelriket för en hundälskare som jag. Vi satt ute, vi satt inne och åt mackor, tittade på tv, gick en promenad med hundarna och pratade en hel del. Efter hundvaktstiden så åkte jag och tankade, Johanna åkte hem till sig - dit jag också åkte efter att ha tankat. Vi hyrde en film och därefter åkte vi till Max för att köpa hem mat. En sista gång för oss båda, vi kommer inte att äta det på en evighet nu. Min ekonomi tillåter inte det. Johanna ska dra ner på skräpmaten och så var det det här med ekonomin för henne också. Vi är ju båda studenter...

Hem till henne för att äta skräpmat och se på filmen vi hyrde. Som jag inte minns namnet på.. Men den var helt okej i vilket fall som helst. Var väl en romantisk komedi på sätt och vis. Något åt det hållet.

Kom hem kvart över nio ungefär. Sedan dess har jag inte gjort så mycket. Pratade med mamma en snabbis för hon skickade sms precis när jag kom hem. Lisa ringde efter en stund och undrade (eller snarare sa åt mig) om jag skulle haka på henne, Irfan och eventuellt Eva . För öldrickning. Jag avstod. Jag har varken ork, lust eller pengar till något dylikt. De skulle träffas halv elva. Orkar helt enkelt inte.


Men alltså.. herregud va jag längtar och saknar.. Fruktansvärt mycket. Idag har det varit (är..) så mycket att det nästan gör ont. En lång mysig kram skulle jag inte säga nej till just nu. Oavsett vad. Och jodå, hångla skulle jag visst vilja. Så det så. Alltid. Inget hindrar mig från liknande.. (skulle vara magsjuka då.. usch..). 36 dagar. Undrar hur många fler det blir..? Ingen aning. Sådant är svårt att veta, trots allt.

Blablabla. Sluta gnäll för fan. Men jag kan inte låta bli att längta efter kramar.. ändå.