För all del..

... Kom hit bara, sätt dina jävla klor i mig och klös. Det är du ju så jävla bra på. Att få mig att må dåligt, att manipulera mig och förstöra. Du sticker in dina knivar på de ställen på kroppen där du vet att det gör mest ont, trubbiga knivar som du vrider om. Du tar tag i mitt hjärta och klämmer hårt på det. Du lägger ett stenblock på mitt bröst och du hänger tunga vikter på mina axlar. Du far in i mitt huvud och rör om, stökar till. Du drar undan mattan jag står på så att jag faller och slår mig. Du tror du är så jävla smart. Tror du allvarligt att jag inte kan överlista dig? Efter all denna tid som du varit på mig och förstört för mig? Det kan du ge dig fan på att jag kan. Du har inget att komma med - egentligen. Du dyker upp när jag minst anar det för att det är din enda chans att försöka krossa mig. Men sedan, sedan har du inte mycket att säga till om. Du tror du är så smart.

Dra åt helvete Ångest. Jag är starkare än dig. Glöm aldrig det.

(Tänker inte be om ursäkt för alla svordomar, när den där "Ångest" får för sig att ge sig på mig så finns det inte många andra ord jag kan skrika åt den inombords. Svordomar och "jag är starkare än dig" brukar hjälpa, hur omoget det än må låta)

Jag har inte tid med Ångest. Det har jag aldrig, men Ångest är en oförskämd jävel som skiter fullständigt i vad jag tycker. Men som sagt, jag har blivit starkare - det är en sak som är säker.

Nu tänker jag borsta tänderna och slänga mig i sängen. Mitt mål var 01.00 men ..